Stephane Garelli

Stephane Garelli

• En världsauktoritet för konkurrenskraft i näringslivet
• Grundare av World Competitiveness Center
• Professor Emirate inom två områden vid IMD, Schweiz
• En bästsäljande författare med böcker översatta till flera språk

Stephane Garelli, ansedd som en världsauktoritet för konkurrenskraft, har banat väg för både forskning och teori inom detta specifika område. Han är för närvarande Professor emeritus vid Institute of Management Development (IMD) i Lausanne, Schweiz, samt professor emeritus i världskonkurrenskraft vid samma universitet.

Någon som var aktivt engagerad i affärsvärlden, Stephane Garelli hade, bland många andra befattningar, Styrelseordförande och aktieägare i "Le Temps", en ledande franskspråkig schweizisk tidning, Han var också styrelseordförande för Sandoz Financial and Banking Holding och styrelseledamot för Banque Edouard Constant.

Förutom de positioner som nämns ovan, Stephane Garelli också tjänstgjorde som verkställande direktör för World Economic Forum och de årliga mötena i Davos och var permanent senior rådgivare till Hewlett-Packards europeiska ledning.

Bland de olika instituten som han är medlem i inkluderar han bland annat China Enterprise Management Association, styrelsen för "Fondation Jean Monet pour l'Europe", The Swiss Academy of Engineering Sciences och Mexican Council for Competitiveness . Stephane Garelli är också i den rådgivande kommittén för Thai Management Association, och en medlem av den internationella olympiska kommitténs kommission för hållbarhet och arv.

Förutom dessa redan imponerande prestationer, Stephane Garelli är en bästsäljande författare med sin senaste bok, "Är du en tiger, en katt eller en dinosaurie" publicerat på flera språk.

Stephane Garelli var medlem av den konstitutionella församlingen för sin lokala delstat Vaude i Schweiz från 1999 till 2002.

Stephane Garelli – Talare

En anmärkningsvärd konferenstalare, Stephane Garelli tar med praktiska idéer om framtidens affärsverksamhet till vart och ett av sina föredrag. Han är bosatt i Schweiz och presenterar på både engelska och franska.

Talande ämnen

• ARVET FRÅN EN "K" LÖKGÅNG: 2022 kommer att vara en tid att se på världen annorlunda. Tidigare lågkonjunkturers underliggande fråga var deras varaktighet: från V, den kortaste, till L, som aldrig tar slut. Ur detta perspektiv var alla företag i samma båt. Det fanns vad ekonomer kallar ett aggregat av ekonomisk data.

Idag är det annorlunda. Det är en "K" lågkonjunktur. En del av ekonomin är på randen av konkurs, såsom flygtransporter, turism, evenemang och kultur, medan en annan, e-handel, mat och naturligtvis läkemedel, blomstrar. Ekonomiska prognoser är alltså komplicerade eftersom man måste dekonstruera siffrorna sektor för sektor för att få en tydligare bild.

Den första konsekvensen av en K-formad lågkonjunktur är att makten, särskilt finansiell makt, koncentreras till ett litet antal företag. Apple har ett högre börsvärde än den sammanlagda värderingen av 2000-bolagen med den minsta kapitaliseringen av S&P (Russell Index). Överkapitaliseringen av vissa grupper, särskilt inom den digitala sektorn, väcker frågan om en försvagning av konkurrensen, främst genom missbruk av dominerande ställning.

Den andra är att statligt stöd suddar ut de verkliga effekterna av lågkonjunkturen för vissa artificiellt stödda företag. Det är de så kallade "zombie"-företagen som förmodligen skulle ha försvunnit även utan krisen.

• PENGARNA MÅSTE FORTSÄTTA ATT FLÖA: Lärdomen från tidigare kriser är att pengar måste fortsätta att flöda in i ekonomin. Sedan 2008 har centralbankerna fört en lös penningpolitik (kvantitativa lättnader) och låga räntor. Men den här gången har regeringar anslutit sig till ansträngningen genom att göra krediter och kontanter tillgängliga för företag som hotas av de successiva nedstängningarna.

De traditionella finanspolitiska reglerna, som en maximal offentlig skuld på 60 % av BNP, har försvunnit – och det för länge sedan. OECD uppskattar att dess medlemmars totala offentliga skuld nådde cirka 137 % av deras sammanlagda BNP 2020. Regeringar beräknas ha spenderat cirka 6000 XNUMX miljarder dollar för att hålla ekonomin flytande under pandemin.

Utöver skuldsättningen är risken med en sådan politik att driva på inflationen. Från 2022 kommer vi att se centralbanker återgå till mer "konventionell" politik.

• ÄR VI PÅ MOT MER STATSKAPITALISM? Regeringar har alltså gått in och ställt en ansenlig summa pengar till förfogande för att rädda företag. Men det kostar pengar, och "imperiet" slår tillbaka.

Regeringar kommer att vara mer ingripande. De kommer att lägga till stränga villkor för sitt stöd, som att störa strategiska alternativ eller förhindra sådana metoder som utdelning av utdelningar och företagsförvärv. Att arbeta med regeringar och förstå hur de fungerar kommer att vara en prioritet för företagens ledare.

Världen blir mer politisk.

• DET NYA NORMALA: Medan vi upplever Covid-krisen öppnar ekonomin ett nytt kapitel i globaliseringen.

Den sista kännetecknades av en global marknad med kostnadseffektivitet och hög vinst. Det kan sammanfattas som "Just in Time". Det nya kapitlet kännetecknas av en frikoppling av ekonomier och en dubblering av teknik. Syftet är att minska överberoendet av leveranser från andra nationer. Målet är att utveckla en "Just in Case"-modell, säkrare, mer motståndskraftig och dyrare.

Dessutom, eftersom kriser kan fortsätta att inträffa i framtiden, håller ett nytt koncept på att utvecklas vid katastrofhantering. Det innebär hantering av händelser med låg sannolikhet (en pandemi) men mycket stor påverkan. Det kommer att innebära allokering av resurser som blockeras under lång tid (såsom lager av masker, vacciner, etc.), och därmed mer kostnader.

• DEN GLOBALA FÖRSÖRJNINGSKEDJAN I RISK: Obalansen mellan utbud och efterfrågan har skapat en bristekonomi. Svårigheterna med att säkra leveranser i den globala värdekedjan har påverkat alla sektorer, från halvledare till bilar, från trä till smartphones.

Sjöfarten, som står för 80 % av den globala handeln, har drabbats av överbelastning av hamnar och bristen på anställda, inklusive lastbilschaufförer, för att transportera varorna på land. Priserna har stigit, vilket underblåst förväntningarna om förnyad inflation.

En sådan situation kan lätta under den kommande månaden. Samtidigt kämpar företagen.

• TEKNIKFÖRETAG STRÖTTER INTRÄDESHINDERNA: Globala teknikföretag kan nu utöka sin verksamhetsräckvidd långt utanför sin ursprungliga industrisektor. Amazon är världsledande inom molnteknik; Google och Facebook inom digital reklam, Tesla inom batterier och solpaneler, och Amazon producerar nu fler klockor än hela den schweiziska industrin.

Inträdesbarriärerna i många verksamheter minskar därmed och kan även drabba offentliga institutioner, till exempel vid skapandet av digitala pengar.

Utmaningen: vilka kommer att vara mina konkurrenter i morgon, och var kommer de ifrån?

• PROBLEMET MED PRIVATÄGDA GLOBALA INFRASTRUKTURER: Dessutom förblir utvecklingen av ny infrastruktur, understödd av pandemin, i huvudsak i den privata sektorns händer. Det är fallet med e-handel, e-bank, e-betalning eller reklam på Internet och sociala medier. Debatten kommer att hettas upp om vem som ska övervaka, och i slutändan styra den information som dessa infrastrukturer kvarhåller. Ägandet av privat- och affärsdata kommer att vara ytterligare en källa till spänningar mellan företag och nationer över hela världen.
• EN SVART HÅL EKONOMI? Några få stora företag koncentrerar sig på teknik och finansiell makt. Marknadsvärdet för de tio största globala teknikföretagen är nu mer än det sammanlagda värdet av deras motsvarighet inom bank- och läkemedelssektorn.
• Teknologiska jättar förnyar sig inte bara, utan de har också engagerat sig i en strategi att köpa lovande nystartade företag, ofta över marknadsvärdet. De använder cirka 25 % av sina finansiella resurser för att köpa framgångsrika innovativa unga företag över hela världen.
• De är uppslukade av ett sorts ekonomiskt svart hål som hanteras av ett fåtal företag. Som en konsekvens riskerar många nationer nu att förlora lovande unga företag som skulle ha haft potential att bli stora nationella mästare.
• SLUTET PÅ LÅGKOSTNADSGLOBALISERING? Under de senaste 30 åren har globaliseringen medfört betydande effektivitet, ett stort utbud av produkter och låg inflation till världsekonomin.

Men idag indikerar bristen på förnödenheter, flaskhalsar i leveranser, löneökningar och inflation att lågkostnadsglobaliseringen har nått sin gräns. Dessutom kommer harmoniseringen av global beskattning och spridningen av regleringar att öka driftskostnaderna.

Den nya affärsmodellen kommer alltså att betona försörjningstrygghet och motståndskraft framför priseffektivitet. Pålitlighet håller på att bli namnet på spelet.

• NYA AFFÄRSMODELLER: Nya affärsmodeller blomstrar och surfar på nya tekniska plattformar. Den ”gratis” modellen erbjuder tjänster som en motsvarighet till att få tillgång till personuppgifter (Facebook), och ”prenumerationsmodellen” låser konsumenterna i en långsiktig relation (Spotify). "Licenseringsmodellen" erbjuder endast användningen av en produkt, men inte dess ägande (Microsoft, Netflix). Dessa affärsmodeller förändrar relationen mellan företag och konsumenter. Ett mål är att låsa konsumenter i en proprietär relation, tillhandahålla ett ekosystem av produkter och tjänster.

Kort sagt, "du har valet, förutsatt att det är mitt."

• KONSUMENTER HAR SINA EGNA PRIORITERINGAR: Konsumenter är inte passiva och tvingar på företag nya affärsmodeller.

Den cirkulära ekonomin är ett exempel på hur konsumenter tvingar företag att införa hållbarhet och miljöskydd i sin värdekedja och affärsproposition. Det är en del av en mer betydande rörelse som förespråkar ESG-politik (Environmental, Social, Governance). Företag bör överväga samhällets prioriteringar för bredare frågor som klimatförändringar, transparens eller etik.

Närmare bestämt kommer produkternas säkerhet (genom certifieringsprocesser, inklusive hälso- och sanitära standarder) och transparens att bli allt viktigare.

Konsumenter kommer att vara stenhårda på att bättre veta och övervaka hur en produkt tillverkas och distribueras tills den når dem. Och de kommer att hålla företag ansvariga för att hantera detta innovativa förhållningssätt till värdekedjan.

• MORGONENS FÖRETAG: Morgondagens företagsstruktur kommer att vara hybrid och kombinera de olika nya kraven från kunder, anställda och myndigheter.

Dessutom kommer det att innebära att man är mer mottaglig för det civila samhällets krav, vilket ålägger nya prioriteringar, såsom klimatförändringar, biologisk mångfald, etik och transparent styrning.

Vinst kommer att förbli ett grundläggande mål; det kommer dock att behöva kombineras med samhälleliga mål.

En sådan flerdimensionell ny struktur kommer att belasta ledning och medarbetare mycket och kommer troligen att kräva nya kompetenser.

• EN UNGDOMSBÄVNING? Framväxten av millennials som konsumenter och anställda tvingar företag att omvärdera sin inställning till produkter och marknader

Denna nya generation drivs av:

"Meism"; en självcentrerad inställning till livet,

En iver efter transparens, vilket innebär att ingenting ska vara konfidentiellt,

En vilja att förbättra världens tillstånd, främst genom hållbar utveckling,

En övertygelse om att ”gratis är coolt”, vilket innebär en omvärdering av lönsamhetsmodeller för företag.

Detta nya paradigm förstärker Peter Druckers uttalande: "Förändringar i samhället har nu mer inverkan än förändringar i ledningen."

Företag som ignorerar detta nya faktum kommer att möta stark motvind från konsumenter, samhälle och regeringar.

• EN TÄNK PÅ KONKURRENSKRAFT OCH FRAMGÅNG: Detta världskonkurrenslandskap innebär nya attityder och nya tillvägagångssätt för att hantera människor. Det är inte bara att vara bra på "vad du gör" som räknas, utan också att vara bra på "vad du är".

Vinnare kommer att behöva hantera mer osäkerhet och en högre grad av obehag. De bör vårda en sund ambitionskänsla för sin organisation och sig själva. Resiliens och förmågan att snabbt återuppfinna sig själv är avgörande för framgång.

Företag måste stimulera ett tankesätt av fantasi (varför inte?), energi (varför inte nu) och engagemang (varför inte jag).

Företag ifrågasätts allt mer, särskilt av millennials, om deras bidrag till samhället, utöver deras ekonomiska resultat. ”Lagligheten” i företagens agerande – i enlighet med lagen – räcker inte längre i en värld där den allmänna opinionen också kräver ”legitimitet” – att anpassa sig till en högre standard.

I en sådan värld kommer företag att behöva svara på den bredare frågan: "varför vi"?

• DAGS ATT VARA DET! Därför är ekonomiska kriser en period av återuppfinnande av produkter, affärsmodeller och arbetsstrukturer.

Morgondagens vinnare är de som snabbt kommer att identifiera de många möjligheterna i en snabbt föränderlig miljö. De kommer också att implementera sina idéer snabbare än andra.

Även om pandemin inte kommer att upphöra vid en exakt tidpunkt (och det är skillnaden från ett krig), kommer den att påskynda förändring och innovation i företag. Det kommer också att innebära att man lägger mer tid på tänkesätt och värderingar, särskilt om anställda i allt större utsträckning kommer att arbeta på distans.

Kort sagt, det är dags att vara modig!